Det är oroliga tider, och jag tror många med mig längtar efter lite grå och förutsägbar vardag.
Det gråa och förutsägbara kan uppträda i många skepnader, och i dagens spalt har jag valt att uppmärksamma näringsfysiologen Kristina Anderssons senaste bok Ät smart (Tukan förlag), med undertitel: Utnyttja kraften i maten för att bli piggare friskare och mer hälsosam.
Kristina Anderssons och mina vägar korsades 2018. Hon var dietist i Biggest Loser Vip, jag deltagare. Vi Slotts-tjockisar skötte vår egen mathållning i hög grad; det var alltså inte på det viset, att Kristina styrde och ställde med vad vi åt. Hon var mer som ett bollplank. Vi träffade henne vid några tillfällen före och under inspelning för prat och råd om kost.
Ett kärt minne är när hon går igenom våra frukostar (vi anmodades skriva matdagbok under inspelningen). Några deltagare fick väl godkänt för näringsrika frukostar. Grönsakssmoothies, bär, någon liten laxomelett för att få in bra protein och fett. Alla härliga näringsämnen representerades i färgglada diagram med kurvor hit och dit.
Medan mitt diagram bestod av en enfärgad linje, representerades några droppar olja jag klunkat i mig…
Kristina fnissade åt mitt frukostval och tillstod att det ju var långt från hennes rekommendation. Fast samtidigt var hon tydlig med att hon respekterade mitt val att gå all in för snabb viktminskning. Även om kombon strikt LCHF/tuffa fastor inte var något hon direkt supportade.
(I ärlighetens namn åt jag dessutom för det mesta rätt ordentligt med kolhydratsglesa grönsaker).
Vill här och nu understryka att det gråa och förutsägbara inte syftar på Kristina som person; jag tyckte hon var kul, smart, nyfiken.
Ordet smart är – som titeln antyder – ett centralt begrepp i boken. Kristina lanserar begreppet “smart spot” (jämför med etablerade begreppet sweet spot):
Tänk tre cirklar utspridda intill varandra, som världsdelar på en karta.
I en cirkel det maten innehåller av näring och energi. I en annan cirkel det du önskar få ut av maten. I den tredje cirkeln matens påverkan (på bakterier, gener, inflammationer, njutning, sjukdomsrisk, träningsresultat etc)
I första cirkeln hittar du byggstenarna kroppen behöver. Protein, fett, kolhydrater, mineraler, vitaminer etc.
I andra cirkeln handlar det om vad du vill åstadkomma med maten: du vill bygga muskler, minska sötsug, gå ned i vikt etc. Eller bara njuta!
I den tredje cirkeln finns kunskapen om matens påverkan på kropp och knopp.
Lek nu med tanken att du sammanför de här cirklarna/världsdelarna lite grand, så att de delvis går in i varandra.
Där hittar du förhoppningsvis din smart spot!
Lider du av sötsug, så sök upp den belönande kraften i mat som dämpar det suget; vill du gå ner i vikt, leta efter den mättande maten; vill du bygga styrka, då äter du muskeluppbyggande.
Poängen må låta enkel, men Kristina Andersson redogör pedagogiskt och kunskapsrikt för hur olika makro- och mikronutrienter påverkar oss.
En lär- och läsfest!
Hon landar i slutsatsen att rena råvaror som bas i ätandet fixar det mesta. Näringen. Mättnaden. Slippa dumsug. Medan så kallad ultraprocessad mat — bullar, godis, glass, halv- och helfabrikat et c, med många ingredienser och e-nummer och ofta fett, socker, salt tillsammans i onaturlig och lömsk konspiration — “kapar” belöningssystem och mättnadssignalering.
Hit kommen kanske du tänker, att det Kristina skriver inte är så märkvärdigt. Lite grått och förutsägbart, måhända?! Men mot den invändningen vill jag hävda värdet i hur bra och lättfattligt och med vilka djupa kunskaper hon beskriver samspelet mellan det vi äter och hur vi mår/väger/håller oss friska.
Mycket spännande får vi med oss under läsandets gång. Som att människor i buffé-studier visats äta 500 kcal mer av ultraprocessad mat än av rena råvaror för att komma till viss nivå av upplevd mättnad.
Som att djurförsök visar att påtvingat överätande av rena råvaror ena dagen, följs av mindre-än-normalt-ätande följande dagar – medan denna självregleringsmekanism inte gäller om försöksdjuren får äta ultraprocessad mat.
Som att så mycket som 40 procent av kalorivärdet av nötter bajsas ut. (En kalori är alltså verkligen inte alltid en kalori!)
Tillbaka till huvudidén i “Ät smart”. Kristina Andersson menar – övertygande – att en medvetenhet om hur maten påverkar oss, styr oss mot smartare ätande.
Vill du ha mest mättnad per kalori? (För att spara pengar.) Mest näring per krona? Bygga maffigast muskler? Toknjuta av – som Kristina kallar det – njutningsmat; eller “annat”?
Hon gör här en pedagogisk distinktion av vad man äter för att bygga kroppen och få energi – mat – och vad som kanske inte är bra för en, men man ändå unnar sig: annat.
Hennes enda förbud: äta ”annat” utan att njuta! För om du nu vill ha den där semlan, inget fel i det – men se till att njuta av den!
(Erkänner mig här skyldig; det kan hända att jag tror jag ska långsam-mumsa choklad eller ostbågar under den och den matchen – men innan domaren ens blåst igång spelet är de 200/400-grammen uppslukade!!! Och jag har knappt hunnit njuta!!!)
“Kraften i maten” är för Kristina en massa små faktorer som bygger en helhet, inte enskild supermat, eller undergörande kryddor/örter/tillskott. Hon är skeptisk mot braskande budskap om quick fixes för att optimera tarmbakterier, boosta immunförsvar, detoxa, få bort inflammationer, stötta hormoner.
(Dock ägnas B12 (för veganer), järn, D-vitamin och folsyra några sidor. Här är det över året inte självklart för alla (främst kvinnor) att “normal mat” räcker till.)
Vad var det jag sa? Lite grått och förutsägbart.. Men genom att Kristina Anderssons kunskap rinner genom smartness-tratten, och tack vare att hon skriver så bra, tror jag hon kan hjälpa läsarna till ett mer hälsobefrämjande och njutningsfyllt ätande.
Vill tillägga att här finns en avdelning recept, kul att läsa, vackert fotograferade. Äppelmuffins på bönor; snickersglass; bangbangkyckling. Snickersglassen görs av banan, jordnötssmör, vaniljpulver, mörk choklad, rostade jordnötter.
Lämnar denna bok med viss saknad. Saknad av en dialog med oss i LCHF/keto-världen. Kristina såg ju med egna ögon under Biggest Loser Vip med vilken hög energi och snabb viktförlust vissa av oss tjockisar dansade oss igenom inspelningen. Och det finns en massa spännande forskning kring både lågkolhydratkost och fasta; hur dessa regimer kan åstadkomma snabb viktnedgång och – vad det verkar – hålla metabolismen uppe.
Här två pigga länkar för vidareläsning:
https://www.everydayhealth.com/ketogenic-diet/diet/long-term-weight-loss-on-keto-may-possible-study/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33063272/
Hon verkar helt ointresserad av detta. Jag ser därför hennes målgrupp snarare som måttligt ibland knubbiga än omåttligt frossande tjockisar.
Detta skulle jag vilja ventilera med henne. Liksom varför hon lutar sig så tungt mot associationsstudier när hon är så sträng mot rött kött och mättat fett. Uppdaterad forskning har ju mer eller mindre spräckt den ballongen. Köttgrillare må vara sjukare än vissa andra; men är det köttets fel – eller ciggen i mungipan?
Eller?
Räknar med intelligenta argument hit och dit från Kristina i en ständigt levande – och förhoppningsvis smart – diskussion.
Erik Hörstadius
Samtliga tidigare inlägg av Erik Hörstadius
Författaren, journalisten och Biggest loser-vinnaren Erik Hörstadius skriver regelbundet på Diet Doctor. I slutet av januari 2019 utkom hans bok Livsnjutardieten, som handlar om viktminskning och ett fettbejakande kostparadigm med fokus på hormonell balans.
GuideDen stora gurun på periodisk fasta, dr Jason Fung, har sammanställt den här nybörjarguiden där du kan lära dig allt du behöver veta om den uråldriga hemligheten för hälsa och viktnedgång.
GuideLCHF står för Low Carb High Fat. Det vill säga lite kolhydrater och högre andel fett, även kallad njutmetoden. Du kan nämligen äta dig mätt på god mat och ändå bli friskare och gå ner i vikt. Här hittar du allt du behöver.
i Krönika 
